Förlossningsberättelse.

Tisdagen den 26:e juni kl 10 var jag hos barnmorskan. Allt såg bra ut!
Hjärtljuden låg på 140 slag. Mitt blodtryck var 130/70. Sf-måttet var 38 cm. Huvudet var fortfarande rörligt. Inte fixerad ännu med andra ord.
Sedan gjorde hon en hinnsvepning. Dvs dom går in och känner på och "retar" fosterhinnorna.
Och det gjorde ont kan jag säga. Huvudet nådde hon inte till eftersom bebisen ligger så högt upp. Rörligt och ovanför bäckeningången. En hinnsvepning erbjuds alla i vecka 41.
Den görs i hopp om att sätta igång förlossningen.
Åkte hem efter besöket.

Kl 11 började jag känna molvärk, ungefär som mensvärk.
Kl 13:50 började värkarna. Då var det 5-7 minuter emellan.
En timme senare var det 2-4 minuter mellan värkarna.
Jag provade att ligga i sängen med min vetekudde på magen o ryggen. Den värsta smärtan satt i ryggen. Men det funkade inte att ligga i sängen. Satte mig i soffan, men fy vad ont det gjorde i ryggen/ svanken. Provade att gå runt här hemma lite. Det som var skönast när värkarna kom var ändå att stå lite halvböjd och hålla typ i en stol och sen vanka fram o tillbaka. Men nu funkade inte ens det, visste knappt vart jag skulle ta vägen när värkarna kom. Dom gjorde sååå ont!
Skickade meddelande till Benny och runt 15:30 var han hemma.
Vi ringde förlossningen och pratade med dom. Dom tyckte väl att vi skulle stanna hemma så länge som möjligt, men om vi ville komma in på en koll så fick vi så klart göra det.
Och jag kände väl att det här går inte längre. Så vi packade det sista till BB- väskan och sen åkte vi. Klockan var ca 16.
Ingen hitt att åka bil med värkar kan jag säga.
Vi parkerade precis utanför förlossningen och så gick vi upp.
Kl 16:58 var vi inskrivna på förlossningen.
Fick ligga med såna där doser på magen för att kolla bebisens hjärtljud och även värkarnas kraft tror jag. Så kallad CTG.
Efter det gjorde dom en undersökning och konstaterade att jag var öppen 7 cm redan.
Kl 17:30 fick jag börja andas lustgas. Den var underbar!!
Någon annan smärtlindring hann jag inte få.
Kl 17:47 gick vattnet. Det kändes ungefär som att kissa på sig. Kom hur mycket som helst.
Kl 19 började krystvärkarna och kl 19:20 föds vår lille son. Han skriker direkt och högt och länge. Det var så magiskt när han kom upp på magen:-) sedan tog dom honom efter ett tag och torkade av honom. Sedan fick han komma till mig igen och ammas lite. Han hittade rätt sugteknik på en gång. Han vägde 4330 gram och var 53 cm lång. Huvudomfånget var 36,5 cm.
Och jättemycket hår har lille Oscar som han ska heta.
Kl 21:35 flyttas vi från förlossningen till förlossnings- BB.
Natten skriker Oscar ganska mycket och vill ammas.
Dagen efter kl 10 får vi åka hem.

Man kunde ju bara drömma om att det skulle gå så fort:-) härligt att det gjorde det också.
Men det värsta var ju när huvudet var på väg ut. Ush vilken smärta!